Vaikka olen kirjoittanut miehestä, jota kiusattiin lähettämällä sanomalehteen ilmoitus olemattomista häistä, uskoni sanomalehtien perhetietoihin ei ole horjunut. Eikä se horjunut edes, kun väitöskirjan aineistoharavoinnissa huomasin useita kirjoituksia, joissa valitettiin virheistä. Mutta kyseiset löydökset on kyllä syytä katsoa läpi.
Painovirheen piikkiin voi kai laittaa kun päivämäärässä heittää kuukausi? Mutta tällainenkin mahdollisuus pitää muistaa. (Carlstads Weckotidningar 1774-11-12) Hiukan enemmän on hutiloitu kun Alstrin on muuttunut Alströmiksi ja päivämääräkin on väärin. (Dagligt Allehanda 1775-02-20) Kolmannessa ilmoituksessa väärin oli morsiamen aiemman aviomiehen titteli (Stockholms Weckoblad 1775-09-28). Samasta virheestä lähetettiin vielä pidempikin kuittailu (Dagligt Allehanda1775-10-06).
Kuninkaallisen hovilääkärin tytär, joka on saanut nimensä eteen tittelin jungfru, herätti kirjoitusinnon. Pointtina on säätyjen eron ja käytäntöjen ylläpito, mutta koska kyseessä on sukututkijoita toisinaan mietityttävä asia, niin otan tekstin talteen:
Det förekommer flere nog besynnerligt hwarifrån Jungfru titelen kommer för hederligare Fruentimmer, som elljest aldrig blifwit kallade Jungfrur, sedan namnet ibland polerat Folk bespart den titelen endast til Tjenstehjon o. Handtwärkare Döttrar. Så snart ingen Kongl. Förordning determinerar titlar och talesätt, så är det endast Bruket som auktoriserar titelen. Hwarifrån hänleder sig Frökne-Namnet för Adeliga o. alla Tromäns ogifta Döttrar utan ifrån Modet, ty inom Hof-Fröknar och Riksens Råds ogifta Döttrar har eljest intet Fruentimmer Kongl. Resolution der uppå; åtminstone har den icke hunnit til Lands-Orternes kundskap. Samma höfliga Modet som utom Resolution kallar de andra Fröknar, har nu i längre tid kallat Adeliga Wederlikars, Presters, Magistraters och förnämare Handelsmäns-Döttrar, af hwilka de mästa hafwa Jungfrur i tjenst, för Mademoiselle, och hwarföre skal då denna titel dem endast i Jur. Cidningen förnekas? Man wet alt för wäl at i fordna tider Konunga-Döttrar kallades Fröknar, de Förnämare ogifta Jungfrur o. de ringare allenast Pigor; men at höra i wår tid en Kongl. Lifmedici, en Kongl. Secreterares o. s. w. Dotter kallas Jungfru, när Stilus Curiae med sina egna tonrer(?) sådant icke påbördar, förorsakar et ledsamt åtlöje, och tillika förargelse at se henne confunderad med sin Jungfru; och som hederligare Ofrälse-Män så lätteligen kunde tro at härmed påsyftas någon chikane eller omanerlig ohöflighet, så lärer Inrikes Tidningen ofta undgått mycken underrättelse, som eljest här kunde lemnas. Det wore således wäl at någon större höflighet o. eftertanka fär wid brukades, o man erindrade sig hwad eftertryck som Tidens o Smakens, ehuru mycken förändring underkastade, Lag medförer, hwar om redan en hederlig Romare i forntiden war så öfwertygad, at han i detta fallet ansåg Maneret för Lagstiftare: Si volet USUS, Penes quem est jus ey norma loquendi. (Lunds Weckoblad 1776-10-10)
Yhdestä vihki-ilmoituksesta oli jäänyt pois morsiamen isän tiedot, joten piti täydentää jälkikäteen (Dagligt Allehanda 1778-04-13).
Mutta ylläoleva viattoman näköinen ilmoitus Inrikes Tidningarissa 25.6.1781 oli ilmeisesti täyttä puppua. Ellei lehdestä ollut kahta painosta?
Den Annonce, som uti några Exemplar af sista Inrikes Tidningen N:o 49 blifwit införd under Artikeln wigde i Stockholm, är af en ilskefull och wanartig menniska inlämnad; arg, lögnakrig och dess uphofsman ganska lik; Framdeles torde man utan glasögon känna stilen och utmärka personen. (Dagligt Allehanda & Stockholmsposten 1781-06-28)
Til swar uppå den Annoncen uti Inrikes Tidningen N:o 67 för nästledne Augusti månad 1782, at Adjuncten Mag. Engelb. Jörlin skolat blifwit sammanwigd med Mademoiselle Regina Helt uti Lund, lemnas til underrättelse, at någon impertinent och lögnaktig Pojke har behagat roa sig och sina wederlikar med denna updiktade osanning, hwilken således ingalunda borde fått beswära andras ögon och långt mindre warit wärdig at införas uti en tidning för hela Riket och det Almänna; hwarföre ock all widare condoleance undanbedes. (Stockholmsposten 1782-11-08 & lähes samoin sanoin Jörlinin allekirjoittamana Dagligt Allehanda 1782-11-09)
... men som härstädes ingen annan än jag har det namnet, så har härmed bordt underrätta Resp. Allmänheten, at förmälte annonce falsk och af någon kitslig sinnad införd. (Stockholmsposten 1782-12-05 & Dagligt Allehanda 1782-12-06)
Ainakin kolme feikkiä tai kiistettyä ilmoitusta on voinut vähentää intoa lähettää tietoja. Tai sitten teksti Stockholmspostenissa on jotain kettuilua. Kyseinen lehti kun kuuluu niihin, joita ei pidä ottaa kirjaimellisesti.
Det är nu i några månader, som jag läst Inrikes Tidningarne, både med upmärksamhet och förundran. Det är icke nödigt, at göra et långt företal, som passar illa emot en kort Afhandling. Saken är ganska tydelig, men om orsaken än är af samma beskaffenhet, så är den dock icke så almänt känd, som den borde, för at i tid förekommas och ändras. För någon tid tilbaka är ganska rart at finna något äktenskap wara ingångit, emellan det bättre folket i Landet. Jag menar här alla sådane, som wanligen införas i Inrikes Tidningarne, utan afseende på Stånd och wilkor, ty denna anmärkning angår dem alla. Skillnaden blir ganska tydelig, då man jemför wår tid med den förflutna, för 8, 10 a 12 år tilbaka (Stockholmsposten 1785-04-20)
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti