Suomen maantiedosta 1762

Kirja Inledning til Geographien öfwer Sweriges Ricke vuodelta 1762 kertoo Suomen viljelyskasveista muun muassa että

Förutan den wanliga Säden, sås i Björneborgs-Län et slags hwita Ärter, som äro större än de små grå Ärter, och mogna tidigare än de. ... den äkta Rhabarbaren har i Helsingfors, och i Academie-Trägården i Åbo, blifwit med framgång planterad.

Kasvitietämykseni riittää raparperiin, mutta ei herneisiin, jotka ovat nykyään enimmäkseen vihreitä eikä valkoisia tai harmaita?

Kirja esittelee, kuten odottaa saattaa, Suomen pääkohteet, kuten kaupungit. Mutta maaseudulta on poimittu hieman erikoisempia asioita. Nousiaisten jälkeen mainitaan

Lillheikilä, en Kongs-Ladugård, i Pykie Härad och St. Karins Socken, blef bort-arrenderad til den mästbjudande, genom Auction den 12 Januarii år 1761. Gåprden består af 30 Tunnelands årligt Utsäde, 157 Parmar Hö, några Dagswärks-Torp, samt ringa Skog och Fiske.

Uudenkaupungin jälkeen

Killanketo, på Swenska Dans-Hed, är en ljuflig Lustskog omkring en slättmark i Wirmo Socken, hwarest i fordna tider allahanda öfningar blifwit af Ungdomen anstäldte, förmedelst springande, dansande, kastande. I berget Warkainwuori, icke långt derifrån, äro stora Hål, såsom Kamrar. Det Berget Jutinwuori, i samma Socken, har bekommit namn af et Fältslag, som med de Danska der för sig gådt.
Saris, en gammal Kongsgård, I Wirmo Socken, war Gref Gustaf Gustafsson af Wasaborg förlänt; men är nu Öfwerste-Boställe wid Kongl. Lif-Dragone Regementet: der skal i fordna tider, såsom menas, hafwa warit et Konunga-Säte, hwilket ock namnets ursprung, Saar, Stoor-Herre, tyckes medgifwa.
Pyhä, en wacker Kongs-Ladugård, i samma Socken belägen.

Kokemäen kohdalla noteerataan Kokemäenkartano ja sitten lähde, jonka erikoisesta käyttäytymisestä en muista muualla lukeneeni (mutta muistini on pettäväinen)

Här är en Källa, som skal hafwa communication med en annan i Wirmo Socken, kallad Tursenpärä-Källa: bägge af den beskaffenhet, at de på åtskilliga tider hafwa til- och aflopp; men när den ena aftager, så tiltager, så tiltager den andra.

Kuka tuollaisen on voinut huomata? Kaksi kirjeenvaihtotoveria raportoineet lähdeveden tasosta paremman aiheen puutteessa? Huomattavasti asiallisempaa tietoa on löytynyt Orivedestä

Oriwäsi, en socken, 22 mil ifrån Åbo: Näst Råg och Korn är gröna Linet Inbyggarenas förnämsta Näringsmedel, hwilket de tillaga på et egit och särskildt sätt. Det har en gröngul färg, och är tågrikare, längre och mera hållfast, än det hwita Linet. Somlige Bönder kunna här sälja til 20, 50 à 60 Lisspind Lin, och hwzart Pund håller til 6, 7 à8, och äfwen til 10, 12 à 14 marker finhäckladt Lin.

Alkaa syntyä mielikuva, että Googlen ja internetin puutteessa kirjoittaja on tainnut lähettää kirjeitä kirkkoherroille tms. ja pyytänyt tiedonantoja, jotka on sitten kopioinut muun tekstin jatkoksi. Tai kopsannut sanomalehtien ilmoitukset. Ainakin Pohjanmaalle päästyä, Kokkolan kohdalla kerrotaan miehestä, joka oli esiintynyt jo sanomalehdessäkin.

En half mil från Sockne-Kyrkan, har framledne Klockaren Math. Rasmus uprögt et nybrukt Hemman, upbrutit Åker af stenbackar, och den tillika med en del af Ången infredat med Sten murar; samt Fä- och Fårhuset upmurat af sten, i en byggnad af 48 alnars längd, och 21 alnars bredd.

Hämeestä, Hauhon tienoilta on raportoitu isonvihan kauheuksista

Denna orten har ock måst förfara Ryssens gufwliga medfart i de twänne sidsta olyckeliga Krigen; och i synnerhet år 1713, då däggande Barn blefwo tillika med sina Mödrar med Spjut genomrände, eller ock lefwande upbrände, och på Störar uphängde, samt Barnen med händren fattade och mot Wäggar ihjälslagne.

Uudeltamaalta löytyy kiinnostukseni kohde, Espoon terveyslähde:

I Esbo Socken, 2 1/2 mil från Helsingfors, har blifwit nyligen en Hälsobrunn uptäckt och inrättad, derest en artig konstbyggnad är gjord, så at Brunswatnet, ifrån 3 alnars bredt och rundt Stenkar, igenom 7 pipor eller spiror, likt en Krona, i högden upspringer, och gifwer hwarje tima med detta konstwärket öfwer 420 kannor klart watten.

Savossa tiedetään kevään tulo

Alla år om Wårtiden gå wilda Renar til tusendtals från Lappmarken til Sawolax Sjöarna. Inbyggarne som bo i Nordost berätta, at dessa Renar komma tågande ifrån Paldamo Socken i Öster-Botten, genom en stor Skog, kallad Korholan Sydenma, oc sedan de gådt förbu flera Insjöar, såsom Sywarä och Pera???ret, samt kommit til Karhuwesi, fördela de sig, liksom efter nåpgon anwisning, til de stora Sjöarna, dels i Leppäwirta, deld i Kuopio. Ibland dessa wilda finnas ock tama Renar.

Viimeisenä esitellään Kymenlaakso ja Ruotsin osaksi pikkuvihan jälkeen jääneet Karjalan pitäjät. Sitten siirrytään Ruotsin hallitsemiin Saksan osiin, joiden kuvauksesta olisi ollut iloa tehdessäni Hohenthal-kirjaa. Yksi joukko esivanhempiani kun asui tässä esitellyn opuksen julkaisun aikaan sillä suunnalla. Mutta vielä tätä löytöä ehtii käyttämään muuhunkin kuin yhteen blogitekstiin. Jos muistaa.